De flesta känner till några svenska lantraser men få har nog koll på exakt vilka djur som omfattas av detta begrepp. De svenska lantraserna kallas för husdjursraser och de djur som ingår i denna kategori uppfyller alla kriterier som myndigheten Jordbruksverket ställer.
Nära lokal landsbygd
Gemensamt för de svenska lantraserna, eller husdjursraserna, är att de alla härstammar från lokala landsbygdsförhållanden där de under århundraden har ingått i såväl storbruk som småbruk. Vidare har de präglats och anpassats till dessa förhållanden genom olika genetiska och naturliga urvalsprocesser där de starkaste har överlevt. Dessa raser kallas också ofta för överlevare eftersom de är härdiga och passar väl in i landskapet där de lever. De klarar till exempel både varierande väder och terräng och är vana vid att söka sin egen föda eller leva av det som finns tillgängligt. Vidare är de oförädlade och förskonade från industrimässig avel.
Till kategorin lantras eller husdjursras räknas bland annat nötkreatur, får, getter, höns, ankor, kaniner och linderödssvin. Inom var och en av de uppräknade djurslagen finns olika raser inräknade. Viktigt i sammanhanget är att dessa djur alla på olika sätt under århundraden har bidragit till landskapets öppenhet och utformning genom att beta och böka.
Linderödssvin
Den som vill vara med och bevara en gammal svensk lantras kan till exempel köpa en mindre gård och investera i egna linderödssvin som faktiskt är Sveriges enda bevarade lantrasgris. Linderödssvinet lämpar sig utmärkt för småbrukare och självhushållare. Själva grisen är relativt billig att köpa in, men däremot kan man behöva handla en hel del utrustning eller låna till handpenningen. På jämförelsesajten Enklare.se kan man fylla i en låneansökan på upp till 500.000 kronor och få låneerbjudanden från sajtens alla bank-och samarbetspartners. Man väljer det alternativ som passar bäst och använder pengarna för att handla eventuellt foder, material till hyddor, foder- och vattentråg, elaggregat, stängselstolpar, isolatorer och eltråd.
Starta en egen genbank
På grund av att de svenska lantraserna både är mindre till storleken och producerar mindre mängd mjölk och kött än de industriförädlade raserna riskerar de att försvinna helt. Här kan individuella småföretagare och småbrukare göra stor nytta och hålla några lantraser till husbehov eller rent av starta en genbank. Om man är intresserad av att bidra till rasernas bevarande kan man vända sig till den aktuella husdjursrasens lantrasförening. Dessa föreningar registerför alla avelsdjur i genbanksregister och genom sina avelsråd hjälper de nya genbanker att hitta lämpliga djur.
När man har köpt in sina djur och startat en mindre besättning kan man söka stöd från jordbruksverket. Stödet kallas “miljöbidrag för hotade husdjursraser” och består av en fastställd årlig summa per djurenhet. Kravet är dock att djuren måste vara satta i avel. För att klara av att möta detta krav behövs för linderödssvinets del en obesläktad galt och gylta i könsmogen ålder som får gå ihop tills gyltan blir dräktig.
